Bordeaux och Arcachon, 5-13 maj

januari 15, 2018

Så var det vår igen och dags att ge sig iväg söderut till vår båt i Port-Saint-Louis-du-Rhone. I år skulle resan dit gå via Bordeaux. Franska Atlantkusten hade vi länge velat besöka. Det var något med långa, vida sandstränder, en stad med vackra byggnader och vin som lockade. Eftersom vi inte kommer att passera området med segelbåt passade vi på att göra ett besök landvägen. Helst vill vi ta tåget när vi reser men i år gav vi upp. Prisskillnaden mellan flyg och tåg var för stor och när man dessutom kunde flyga direkt till Bordeaux och slippa krånglet med att boka tågbiljetter blev valet lätt. Som boende valde vi lägenhet för frihetens och matlagningsmöjligheternas skull.

Bordeaux är en världsarvsstad. Byggnaderna från 1700-talet längs floden Gironde har en av Europas mest harmoniska arkitekturer. Men den gamla stadsplanen med sina smala slingrande gator till trots finns här plats för både spårvagnar och cykelbanor. Det är ingen gammal museistad som man inte vågar röra i och man vill vara i framkant vad gäller hållbarhet och miljö. Bordeaux finns med bland topp tio på rankinglistorna över de mest cykelvänliga städerna i världen. Fotgängare prioriteras vid övergångsställen. Sopsortering: vi fick noggranna instruktioner om hur viktigt det var att vi sorterade våra sopor när vi flyttade in i lägenheten!

Spårvagnen får plats

Vår lägenhet låg i den gamla stadsdelen i kanten av de marockanska kvarteren. Därifrån var det ett stenkast till strandpromenaden längs floden, vilket betyder centralt läge. Vi hade önskat en ”tyst” lägenhet med följden att den låg på nedre botten på innergården. Således var det mörkt och kallt inne, inga värmande solstrålar kunde komma in genom fönstren och elementen räckte inte till. Trots det och en obekväm säng var det skönt med friheten.

Porten till "vår lägenhet"

Gården. Inte illa.

Gatan där vi bodde. Utan bilar nu men när man går där kommer alltid en bil. Så är det alltid i Frankrike.

Stiligt är det med alla dessa gamla pampiga byggnader från stadens storhetstid när den var centrum för vinhandeln. Vi promenerade längs gågator och satt ner på små torg och beundrade arkitekturen. Promenadstråket längs floden är populärt för både cyklister och flanörer och också för oss. Och marknaderna förstås med mängder av grönsaker och frukter. Det var säsong för sparris och kronärtskockor och vi passade förstås på.

Glatt uppträdande på promenaden vid floden en majsöndag

Vackra men slitna byggnader och smala gränder

Pont de Pierre. Tidvattnet når ända hit och strömmar vilt runt bropelarna.

Maffiga sparrisar

MEN hur fina byggnaderna än är så är denna multikulturella stad trots allt sliten. Fasaderna på byggnaderna behöver fräschas upp och renhållningsarbetarna får kämpa för att hålla jämna steg med nedskräparna, vilket är synd. Men pengarna kan inte räcka till allt.

Bordeaux ligger inte alldeles vid kusten men det går tåg två gånger i timmen till semesterorten Arcachon vid havet. Resan tar bara en timme. Där hyrde vi cyklar och trampade fram på cykelbanor utmed stranden och tittade på tidvattnet och sanddynen Dune de Pilat en av Arcachons attraktioner. Enligt uppgift är den Europas högsta vandrande sanddyn (110 m) och vi var där tillsammans med andra turister och grupper av skolungdomar som liksom vi ville klättra upp på toppen. Belöningen var en vidsträckt utsikt över land och hav. Tyvärr var det litet för tidigt för bad men å andra sidan ingen trängsel på stranden. Man kan förstå att den här kusten är populär under sommarmånaderna.